Arvskifte

När en bouppteckning har registrerats återstår fördelningen av den avlidnes tillgångar.

Om det är flera dödsbodelägare måste man komma överens om vem som ska ha vad, t ex om en delägare ska tillskiftas en fastighet och en annan delägare ska få bankmedel eller värdepapper. Den delägare som övertar en fastighet eller en aktiepost (som inte finns på ett investeringssparkonto) övertar samtidigt den latenta skatteskulden. Det är därför viktigt att man gör en preliminär skatteberäkning, om en delägare ska överta egendom som kommer att påföras skatt vid en
framtida försäljning.

Överenskommelsen om fördelningen av arvet görs i en arvskifteshandling, som ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Ett omyndigt barn företräds av förmyndarna gemensamt, såvida inte en av förmyndarna själv är dödsbodelägare, för då ska det omyndiga barnet företrädas av god man, som bevakar barnets rätt.

Om dödsboet bara består av en delägare, som ofta är fallet när det är en make som avlider och det bara finns gemensamma barn, då behövs inget arvskifte. Om den efterlevande maken har avstått från en del av arvet till barnen, så krävs en arvskifteshandling för att fördela arvet. Detsamma gäller om det finns ett testamente av vilket det framgår att flera testamentstagare ska ärva den avlidnes tillgångar.

Behöver du juridisk hjälp med ett arvskifte? Jag hjälper kunder i Ängelholm, Helsingborg, Höganäs, Båstad och övriga nordvästra Skåne. Kontakta mig idag för att få hjälp i familjejuridiska frågor!